Basaliom
Basaliom är den vanligaste maligna hudtumören i Sverige. Den förekommer något oftare hos män än hos kvinnor, och framförallt efter 40 års ålder. Det är en långsamt men destruktivt växande hudtumör som framförallt uppkommer på solexponerade ytor. Metastaser förekommer i princip inte.
Det finns 4 typer av basaliom (enligt PAD)
Nodulär – typ IA enligt Glas – lågaggressiv
En fast glänsande vallartad papel med teleangiektatiska kärl i kanten. Ibland ulcererad. Står för drygt 50 %.
Superficiell – typ IB enligt Glas – lågaggressiv
Rodnad, fjällande macula. Står för 20-25 %.
Infiltrerande – typ II enligt Glas – medelaggressiv
En fast, inte så rodnad, inte så fjällande fläck. Står för 10-20 %.
Morfealik/finkolvigt infiltrerande – typ III enligt Glas – högaggressiv
Indragen fast, vitaktig hud. Ter sig ofta som ärr. Svåravgränsad mot frisk hud. Kan växa in i subcutis, brosk, muskler och ben. Står för knappt 10 %. Skall alltid remitteras till hudspecialist.
Vid oklar diagnos bör biopsi för PAD tas. Därefter excideras förändringen i sin helhet med mariginal beroende på basaliomtyp, 2-3 mm för Glas IA och IB samt 5-7 mm för Glas II och III, och skickas också då för PAD.
Om förändringen är lätt att excidera i sin helhet, med 2-3 mm marginal, kan detta naturligtvis göras som första steg. Oavsett i vilket steg ska förändringen alltid skickas för PAD för att avgöra radikalitet, basaliomtyp och eventuell ytterligare behandling.
Uppkomst av ett basaliom ökar risken för fler basaliom hos samma individ. Därför är det viktigt att kontrollera hela kroppen avseende fler hudtumörer och informera patienten om egenkontroller vid lågriskbasaliom (typ IA och B enligt Glas).
Skivepitelcancer (SCC = "squamous cell carcinoma")
Skivepitelcancer är efter basaliom den vanligaste maligna hudtumören. Den utgår från de keratiniserande cellerna i hudens yttre lager. Den kan framförallt uppstå efter långvarig solexponering men också i bensår med lång duration (Marjolins sår). Kliniskt uppträder skivepitelcancer som en oregelbunden, fast tumör med en central ulceration och/eller krusta. I sår bör uppkomst av svulstig vävnad vid sårkanten väcka misstanken och föranleda biopsi. Skivepitelcancer är lokalt destruktiv och kan metastasera.
Diagnosen ställs med biopsi. Patienten remitteras till hudläkare. Skivepitelcancer behandlas med radikal excision.